Just chilli'n
Bilder
Översikt/sammanfattning
Efter en väldigt lång tid slänger vi nu in ett ganska långt inlägg.
Det har hänt väldigt mycket i vår burk, var ska jag börja? Vi kan se på undersidan av burken att det vuxit massor med rötter, främst från gräset, burken innehåller hyfsat mycket vatten och gräset trivs riktigt bra i vår burk, de fortsätter att växa. Vi kan även se otroligt mycket avföring på burkens väggar (då från sniglarna) även fastän vi tycker det ser otrolig otrevligt ut så är vi ändå glada, det betyder att de lever och verkar trivas bra också. Vem vet de kanske har blivit fler? Vi har ju trots allt 4 sniglar i frånbörjan, men det är svårt att se pga allt gräs och kondensen på burkens väggar och lock. Så både växter och djur verkar trivas och det är ju väldigt viktigt i ett ekosystem, där växter och djur ger varandra ämnena som hjälper till i deras fotosyntes/cellandning.
Vi var väldigt osäkra till en början om denna burk skulle klara av att hålla tätt med tanke på som ni ser att det är en låda som vi har behövt tejpa runt väldigt mycket för att det inte skulle komma in eller ut någonting alls, detta verkar ju ha funkat i och med att vattnet ser vi har cirkulerat och inte avdunstat ut/bort från burken. Detta var väl det vi tänkte mest på som skulle kunna fördärva så att vårt ekosystem inte skulle funka av sig själv.
Vi har också sett att någon växt håller på att vissna, verkar inte må så bra men det oroar inte oss alls i och med att vi har kvar otroligt mycket gräs och många nedbrytare som har i uppgift/lever på att bryta ner döda växter och djur. Vi fick också syn på en levande gråsugga vilket vi inte trodde vi skulle kunna se i och med all kondens och att de lever i/under jord och stenar. Den verkade väldigt pigg och alert vilket tyder på att den verkar trivas i detta ”klimat” vi har i burken. Vi hoppas att de andra också finns levande där någonstans.
Detta otroligt positiva resultat har gjort oss ännu säkrare för var gång att energin flödar och ämnena cirkulerar bra. Precis som det ska i ett ekosystem. och men ämnena menar jag främst, H2O (vatten), CO2(Koldioxiden), P (fosforn) och N (kväve) som är väldigt viktiga för allt levande. De har sina egna kretslopp och verkar funka som det ska. Vi i min grupp kan inte bli nöjdare med vårt resultat efter 9 veckor.
Djur
När vi först började prata om vilka djur vi skulle ha i vårt ekosystem så ville vi alla ha en spindel som toppkonsumenten. Men när vi sedan började spekulera på vad spindlar livnärar sig på så kom vi underfund med att det är ett rovdjur och förmodligen så skulle den hinna äta upp alla andra individer innan de har hunnit fortplanta sig. Så därför valde vi att strunta i att ha spindlar i vårt ekosystem.
Efter vi hade bestämt producenterna så började vi istället tänka mer på saprofyterna (nedbrytare) och det var först mask som vi tänkte ha. Pga. Att maskar i första hand lever i gångar under marken vilket gör att syre transporteras ner i gångarna och rötterna trivs bättre. (Iris Biologi 1 Anders Henriksson) Eftersom att masken just är en saprofyt så bryter den ner bland annat döda växter och gör om det till nya näringsrik jord så växterna får ta emot nya näringsämnen vilket är mycket bra. Vi lade ner 4-5 maskar i vårt ekosystem.
Men vi hade även andra saprofyter – gråsuggor. Varför är då gråsuggorna så bra då? Jo, precis som maskarna så bryter de ner saker och något som gråsuggorna gillar är vissna löv (http://sv.wikipedia.org/wiki/Gr%C3%A5suggor) så vi tänkte att om det skulle vara så att en del av våra växter vissnade så kunde gråsuggorna gärna hjälpa till att göra om de till nya näringsämnen. I vårt ekosystem så lade vi ner ungefär 10 gråsuggor.
Det var de saprofyterna som vi valde att ha men ville såklart ha ett annat djur också så vi beslöt att hålla det enkelt och använda oss av sniglar som är blötdjur som tillhör klassen snäckor. Vi har 4 sniglar, en stor som vi döpt till Rune och 3 lite mindre som vi valt att kalla Sune, Gunnar och Berit. Från början hade vi bara den största snigeln men insåg att den inte skulle kunna fortplanta sig med sig själv så därför sprang vi lite snabbt ut på skolans område och hittade de 3 mindre.
Det var de djur som vi frivilligt valde att lägga ner men givetvis så finns det möjlighet att små insekter som vi inte sett har följt med som till exempel bladlöss. Det som var lite roligt var att vi pratade om att vi vill ha en larv på grund av… men vi valde att inte leta efter någon för att vi trodde att de skulle vara jättesvåra att hitta men precis innan vi stängde vårt ekosystem så såg vi en liten grön sak som visade vara inget mindre än en larv. Larven blir vår förstahandskonsument i ekosystemet.
Vi använde blomjord och ”vanlig” jord från marken för att alla växter och djur ska trivas så bra som möjligt. Dessutom är jorden vi använde finkorning vilket gör det lättare för växterna att komma åt närsalterna. Det är för att kontakytan mellan växternas rötter och mineralkornen är mycket större in en finkorning jordart än i en grovkorning. (Iris Biologi 1 av Anders Henriksson)
Växter
Nedanför är det en närbild på hur växtceller ser ut.
Varför är det bra med klorofyll då?
Jo, i växtcellen finns det så kallade kloroplaster som är fyllda med det gröna ämnet klorofyll. Med hjälp av klorofyllen kan kloroplasterna fånga upp ljusenergi som omvandlar koldioxid(CO2) och vatten(H2O) till glukos (även kallat dextros/druvsocker) och syret vi andas (O2). (Iris biologi 1 av Anders Henriksson)
Det är denna tillverkning som kallas fotosyntes. Glukos är ett av de viktigaste kolhydraterna för djur och växter och det används som energikälla. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Glukos)
Detta är därför en av anledningarna till att vi ville ha växter som var gröna.
Vi bestämde oss för att gå ut på skolans område för att samla växter på grund av att vi ville ha en sammanhållning inom gruppen och nära till växterna. Då kunde vi plantera dem när dem var som ”färskast”.
Det slutade med att vi plockade fibblor som liknade maskrosblad, renfana och kirskål och planterade i vår ekosystem-burk. Vi valde även att ta två grästuvor ifrån Staffanstorpstation och en gräslök från en trädgård i Veberöd.
Ekologi
