Nedanför är det en närbild på hur växtceller ser ut.

(http://www.ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/biologi-1/lektioner/cellbiologi/2580-nagra-olika-celltyper-och-cellstrukturer.html?start=4)

Varför är det bra med klorofyll då?

Jo, i växtcellen finns det så kallade kloroplaster som är fyllda med det gröna ämnet klorofyll. Med hjälp av klorofyllen kan kloroplasterna fånga upp ljusenergi som omvandlar koldioxid(CO2) och vatten(H2O) till glukos (även kallat dextros/druvsocker) och syret vi andas (O2). (Iris biologi 1 av Anders Henriksson)

Det är denna tillverkning som kallas fotosyntes. Glukos är ett av de viktigaste kolhydraterna för djur och växter och det används som energikälla. (http://sv.wikipedia.org/wiki/Glukos)

Detta är därför en av anledningarna till att vi ville ha växter som var gröna.

Vi bestämde oss för att gå ut på skolans område för att samla växter på grund av att vi ville ha en sammanhållning inom gruppen och nära till växterna. Då kunde vi plantera dem när dem var som ”färskast”.

Det slutade med att vi plockade fibblor som liknade maskrosblad, renfana och kirskål och planterade i vår ekosystem-burk. Vi valde även att ta två grästuvor ifrån Staffanstorpstation och en gräslök från en trädgård i Veberöd.